Örebro kristna råd ger synpunkter på kommunens förslag om bidrag till föreningar

Örebro kristna råd ger synpunkter på kommunens förslag om bidrag till föreningar

Till fritidsnamnden@orebro.se

Ft 139/2020

Yttrande om förslag till föreningsbidrag

Vi är glada och tacksamma för det grundliga arbete som gjorts vad gäller revidering av bestämmelserna för Örebro kommuns bidrag inom kultur- och fritidssektorerna. Vi anser att arbetet i stort är välgjort och att överväganden och förslag är väl avvägda.

Vår huvudinvändning är att religiösa och politiska föreningar särbehandlas vad gäller verksamhetsbidrag till idéburna föreningar. Vi hänvisar till den debattartikel som publicerades i Nerikes Allehanda den 25 augusti och vars text bifogas här. Vi anser att denna särbehandling är oacceptabel och inte heller motiveras på ett tydligt sätt.

I de kyrkor som är medlemmar i Örebro kristna råd bedrivs ett stort och viktigt arbete med många människor engagerade, inte minst barn och ungdomar. De olika församlingarna kan ge närmare information om hur många personer som berörs och vilka aktiviteter som äger rum.

För oss handlar det inte främst om pengarna utan om inställningen till våra organisationer. De kristna församlingarna vill – som en del i civilsamhället – vara livskraftiga deltagare i arbetet att bygga ett gott samhälle för alla. Respekten för människors tro och övertygelse är då en viktig ingrediens. Att särbehandla oss kan lätt uppfattas som en misstänksamhet mot oss.

Att kommunen följer de allmänna demokrativillkor som föreslås tycker vi är bra. Vi påminner om att staten inte gör någon särbehandling av religiösa organisationer i sina villkor. Statligt stöd ska ges till de trossamfund som uppfyller demokrativillkoren. Kommunerna borde göra detsamma. Vi hänvisar till propositionen om Stöd till trossamfund och demokrativillkor.

Vi föreslår därför att särvillkoren för religiösa och politiska föreningar tas bort.

Örebro den 31 augusti 2022

Styrelsen för Örebro kristna råd

Björn Cedersjö, ordförande

Nerikes Allehanda 220824

Varför särbehandla religion och politik?

Örebro kommun ger årligt ekonomiskt stöd till civilsamhällets organisationer. Det handlar om kultur, idrott, folkbildning, idéburna organisationer mm. Det tycker vi är bra. Kommunens stöd visar på en positiv hållning från kommunens sida till det som sker inom civilsamhället. Under sommaren remissbehandlas villkoren för detta stöd utifrån ett förslag för reviderade riktlinjer för de olika bidrag som finns. Vi tycker att det finns mycket i förslaget som är bra och klokt. Men den särbehandling som föreslås av religiösa och politiska organisationer är uppseendeväckande och saknar tydliga motiveringar.

Verksamhetsbidraget till idéburna föreningar ska enligt förslaget baseras på antalet medlemmar i föreningen. Som bidragsberättigad medlem räknas person mellan 7-25 år som betalat en medlemsavgift på minst 30 kronor. Personen ska dessutom ha deltagit i minst tre aktiviteter som föreningen anordnat under året. Allmänt gäller att föreningen ska stå upp för demokratiska värderingar, respektera alla människors lika värde och inte uppmuntra till bruk av tobak, alkohol eller andra droger.

För politiska och religiösa föreningar finns sedan förslag på särvillkor. Personen måste delta i minst tre aktiviteter som inte är religiös eller partipolitisk. Religiösa föreningar kan dessutom ansöka om bidrag ”för medlemmar som deltar i aktiviteter som huvudsakligen inte har religiösa inslag” (exempelvis scoutverksamhet). 

Här uppskattar vi att den politiska ledningen i Örebro föredömligt valt att gå en annan väg än många andra kommuner: man säger inte nej bara för att en förening är religiös utan håller dörren öppen. Bra så.

Samtidigt är det något som skaver.

Vad religiös och partipolitisk verksamhet innebär preciseras i förslaget och handlar om sådant som måste ses som centralt i respektive sammanhang. För religiös verksamhet skriver man: ”Med religiös verksamhet menas exempelvis mässor, gudstjänster, ceremonier, högtidsfirande, söndagsskola, konfirmationsundervisning och högläsning ur religiösa skrifter.”

Vi tycker det är ett märkligt krav på föreningar vars inriktning just är religion eller politik. Som att medlemskap i en idrottsförening skulle räknas bara om personen inte bara idrottar utan också deltar minst tre gånger i en körövning eller frimärksklubb.

Det uppseendeväckande är att dessa förslag läggs utan att några grundläggande motiveringar bifogas. Det enda som sägs är att ”en bedömning har gjorts att bidragsberättigad verksamhet som föreningar genomför bör vara neutral gällande religiösa och partipolitiska inslag”. Man hänvisar också till att ”det funnits en allmän praxis” att det varit så.

I det inledande remissdokumentet skriver kommunen: ”Det civila samhället i Örebro kommun har en viktig uppgift och en avgörande roll. Genom att vara en aktiv del i välfärdssamhället stärks möjligheten till en stark och dynamisk demokrati. De ideella föreningarna fyller en vital funktion i ett starkt civilsamhälle….. Kommunen ska inte styra aktörerna inom det civila samhället utan värna deras särart.”

Att utifrån detta tal om att värna särart särbehandla religiösa och politiska föreningar när bidrag ska delas ut är mycket märkligt. Varför göra dessa markeringar mot just religiösa och politiska organisationer? Bidrar inte de på samma sätt som andra idéburna organisationer till ett gott samhälle, med sina värderingar och den gemenskap som skapas? Borde inte respekten för mångfald och människors olika intressen göra att alla föreningar och människor som står bakom viktiga värderingar i vårt samhälle behandlas likvärdigt? Visar inte praktiken att till exempel kyrkorna utför många insatser som är till gagn för såväl medborgare som flyktingar?

De flesta föreningar är intresserade av medlemsvärvning. Det kan knappast vara ett avgörande skäl till särbehandling.

Märkligt är också att bidrag till politiska ungdomsförbund inte knyts till antalet medlemmar. I stället ges ett fast bidrag knutet till antalet mandat som partiet har i kommunfullmäktige. Varför så görs motiveras inte.

Som sagt, förslagen innehåller mycket som är bra. Men vi önskar att ansvariga politiker förtydligar vilka skäl som finns för den föreslagna särbehandlingen. Att hänvisa till ”praxis” eller ”en bedömning” håller inte när beslutet ska fattas. Skälen måste redovisas klart och tydligt.

Om kommunen vill ”värna föreningars särart” borde detta förslag arbetas om så att särbehandlingen av religiösa och politiska organisationer tas bort.